Gå direkt till innehåll (Tryck på Enter)

Fjärde anhalten – Kompetensförsörjning och innovationer

3D-printade fiskkakor, odling med artificiell intelligens, växthus som värms upp av datacenter och flygteknisk hyrdaulik för innovationer inom odling. Det var några av de inspirerande tankenötterna på den fjärde och sista anhalten i revideringsprocessen av Nära Mat Norrbottens livsmedelsstrategi den 4 maj.

Under temat kompetensförsörjning och innovationer tog den fjärde anhalten sats mot framtiden och nästa steg i processen. Frågan om vilka kunskaper och innovationer som krävs för en framtida hållbar livsmedelskedja i Norrbotten sattes under luppen från flera olika infallsvinklar i syfte att ”dra upp den mentala rullgardinen” mellan branscher och grupper, öka kunskap och samverkan och lägga en grund för en så bra fortsatt strategi och verkstad som möjligt inom det norrbottniska livsmedelssystemet. Just ett system, mer än en linjär kedja, är något som har påtalats och tydliggjorts i seminarieserien det senaste året, där olika ämnen har diskuterats och fört arbetet framåt med brett engagemang och stort deltagande, trots konkurrens med många digitala livsända webinarier detta coronaår.

Vid den sista sammankomsten i seminarieserien varvades inspiration, forskning, panelsamtal och fakta med aktiva workshopgrupper där frågorna diskuterades vidare. Totalt deltog cirka 65 personer från en bred representation av företag, myndigheter och organisationer.

Projektledaren Hulda Wirsén gav en inledande sammanfattning av vad som har gjorts hittills och hur arbetet med livsmedelsstrategin Nära Mat i Norrbotten är uppbyggd. Hon nämnde bland annat behovet av att hitta tekniklösningar, nya arbetsmodeller och innovativa sätt att utveckla processen för att säkerställa ett robust livsmedelssystem.

Med moderatorn Malin Winbergs hjälp lotsades sedan deltagarna vidare genom dagen, som ringade in både utmaningar och möjligheter.

Hulda Wirsén, Samordnare för Nära Mat, inledde den fjärde anhalten med ett föredrag om olika kompetensbehov som finns i branschen. 


Moderator Malin Winberg lotsade även denna anhalt deltagarna med trygg hand genom dagens digitala program.

Kompetensutveckling hortokultur i norr

Elisabeth Öberg, trädgårdsutvecklare och nyligen utnämnd till Årets hortonom i Sverige 2021, belyste sambandet mellan förändringar i statliga stöd och utvecklingen av livsmedelsproduktion över tid. Under en tidsperiod från 1971 till 2017 visar kurvan över arealerna med frilandsodling i Norrbotten ett tydligt mönster. Under perioder då det fanns särskilt stöd till norrländsk odling, regleringsmedel från vattenkraften på upp till 70-procentiga stöd, extra glesbygdsstöd, garantilån, villkorslån som inte behövde återbetalas om verksamheten inte bar o s v, skapades en markant ökning av odling i norr. Då dessa möjligheter försvann minskade också odlingsarealerna ner till låg nivå igen.

– När finansiering fanns kom satsningarna, säger Elisabeth Öberg.

Under de blomstrande åren fanns också betydligt större tillgång till rådgivare med spetskompetens inom exempelvis bärodling och växthusrådgivning och ekonomirådgivare för hjälp med kalkyler. Det är också tydligt att utbud och efterfrågan hos starka aktörer och uppköpare av exempelvis odlade bär, hade en direkt påverkan på det regionala odlandet.
Ytterligare ett tydligt mönster där odlingsutvecklingen speglar samhällsutvecklingen kom efter Sveriges inträde i EU då priskonkurrensen ökade och tullgränser släpptes.

– Idag är rådgivningen ibland EU-finansierad och det finns inte längre regionala kompetenspengar på samma sätt, säger Elisabeth Öberg.

Några exempel på insatser som ändå har gjorts på senare år med gott resultat i vårt län är tomatodlare som har satsat på belysning och därmed kunnat tidigarelägga sin säsong med gott resultat. Utplanteringsväxter har förodlats i tomma växthus och möjliggjort norrländska jordgubbar till midsommar.

Blå mat – centrum för framtidens sjömat

Lillemor Lindberg, Innovationsledare maritima näringar, Innovatum science park,
gav en inblick i centrumbildningen för Blå mat. Det är den största satsningen hittills på svensk sjömat med en finansiering på 48 miljoner kronor från det statliga forskningsrådet Formas. Visionen är att göra Sverige till en ledande leverantör av hållbart producerad sjömat. Norrbotten finns representerat genom flera aktörer, bland annat Nära Mat som är en av samverkansaktörerna som står bakom ansökan.

– Målet är att vi ska kunna producera så mycket fisk som livsmedelsverket vill att vi svenskar ska äta, alltså två till tre gånger i veckan, säger Lillemor Lindberg.

Hon ser en möjlig fruktbar symbios mellan de blå och gröna näringarna och menar att vi måste våga kroka arm och marknadsföra andra aktörer i livsmedelskedjan, titta på hur vi kan förpacka blått och grönt tillsammans och lära av våra nordiska grannar.
Hon pekar också på möjligheten att nyttja så mycket mer av fisken än vi gör idag.

– De allra flesta köper bara rygg och filé men färs skulle kunna säljas som en högvärdig produkt. Vi har också en renhet och fräschhet här i Sverige som gör att vi även skulle kunna exportera mer.

Hur lågvärdig restvärme kan bidra till vår kosthållning

Mattias Vesterlund, Ph D Energi ingenjör, RISE (Luleå), summerade den investeringsboom som sker inom industrin i de nordligaste länen just nu. Alla är på olika sätt elintensiva och budskapet är samtidigt ”flytta norrut, det är här det händer”. Effekt och kapacitet är nödvändiga nyckelord i takt med att allt också blir alltmer digitaliserat och behovet av datakraft ökar. Mattias inspirerade med exempel på hur den tyngre industrin kan kopplas samman med livsmedelsproduktion och odling och förmågan att tänka utanför boxen.
– I höstas gjordes ett stort projekt i Boden med att torka träflis med överskottsvärme från serverhallar. Det testades olika temperaturer och fläkthastigheter och 42 procent av datavärmen kunde återvinnas till torkeffekt, säger han.

Andra exempel på genomförda försök han nämnde var att producera mjölmask i norr istället för sojaprotein från Kina till kycklingfoder.

Det var succé hos hönorna och har även publicerats i Ny teknik.

Med dagens produktion av spillvärme från datacenter finns en stor outnyttjad resurs som kan öka självförsörjningsgraden av värme med upp till 1600 procent. Framförallt ser han ett nätverkande mellan industrier och orter som avgörande för att få nya kringeffekter att fungera och utvecklas i framtiden.

Samarbete för ökad kompetens på regional nivå

Agronom Beatrice Ramnerö, projektledare Gröna Näringar Piteå kommun, beskriver sig själv som ”samverkansivrare”.

– Kompetenser i olika näringar måste mötas och samverka inom och mellan näringarna, säger hon.

Hon beskriver att hon upplever att det bland lantbrukare och företagare i allmänhet råder en projekttrötthet. Ett begränsat antal företag, personer och organisationer blir ofta involverade i en rad olika projekt som ibland upplevs upprepa det som andra nyss har gjort. Satsa hellre på ökade synnergieffekter och att utveckla samverkan i ämnesmässiga grupperingar, menar hon.

Panelsamtal

En panel bestående av Helena Länta, Sapmi ren och vilt, Magnus Persson, Bröderna Perssons fisk i Piteå, Sara Byström, Hushållningssällskapet och Thure Bjerkefors, Växa Sverige, förde ett resonemang på temat vilka behov man kan se hos företagen i värdekedjan.
Bland annat påtalades den stora vikten av att kunna ha en långsiktig strategi i sin affärsverksamhet när regelverk och villkor idag kan vara ovissa ända till någon vecka innan säsongen startar. Att företagsledningen är en springande punkt samtidigt som företaget både ska producera, marknadsföra och digitalisera. En annan utmaning är att hitta rätt personal när ett litet familjeföretag växer, branschen kräver inskolning mer än studier och det samtidigt erbjuds höga löner i gruvan. Ytterligare en faktor som påverkar lönsamheten, är att påverka konsumenterna att värdesätta den lokala maten och vara beredda att betala för den, och småföretagens kamp mot stora matvarukedjor som lockar med lågpris på importerade varor.

Konsten att få till innovativa processer

Per Frankelius, docent i företagsekonomi vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) på Linköpings universitet och processledare för innovationsinitiativet Agtech 2030, tog åhörarna vidare till innovativa processer. Han har genom åren ägnat sig åt både praktiskt innovationsarbete och samhällsutveckling i olika former, men även åt akademisk forskning och undervisning. De flesta av hans ca 500 publikationer behandlar innovation, ofta med koppling till omvärldsanalys och marknadsföring. Lantbruk och att integrera naturen i ekonomiska modeller är också återkommande teman.

Han talade om hur innovationer som GPS, datateknik och mjölkningsrobotar har påverkat lantbrukets utveckling och möjligheter starkt. Med en blick framåt inom lantbruket ser han appar och fältrobotar som smarta lösningar. Maskrosodling för gummisorter, skadeinsekter istället för kemisk bekämpning och sensorbaserad djurvälfärd, t ex en sensor som talar om när kon är på väg att kalva, är realistiska möjligheter redan idag.

– Innovation handlar om att bryta mönster, insteg lika mycket som utveckling och att få konsumenten att förstå mervärdet.

Han ger rådet att hitta de så kallade ”sweet spots” som ringar in vilka behov som finns, vad andra gör och vad vi själva kan och att skapa aktivitetsplattformar där rätt möten skapar engagemang och idéer för en mängd nya värden för ett nytt möjligt drömscenario i Norrbotten.

Per Frankelius berättade både om historiskt viktiga innovationer men också om framtida möjligheter, och vikten av att göra insteg på marknaden för att upptäckten skall räknas som en innovation.

Workshop

Under workshopen delades seminariedeltagarna in i mindre grupper där de möttes och diskuterade digitalt mellan varandra. I grupperna utbyttes både kontakter och synpunkter som sedan sammanfattades gemensamt. Frågorna som ställdes var:
1. Vilka färdigheter och kompetenser saknas för att skapa konkurrenskraftiga företag?
2. Vilka insatsområden är nödvändiga?

Summering av dagen

Den fjärde och sista delen i seminarieserien blev en positiv dag som bjöd in till både verkstad och fortsatt engagemang i frågan. Att bli varandras ambassadörer, blanda blå och gröna näringar för gemensamma mål, främja ökat stöd i form av både medel och regionala rådgivare nära producenterna, jobba över branschgränserna och öka förståelsen för näringarna hos myndigheter och beslutsfattare för möjlighet till långsiktig planering, var några av de övergripande behov som blir avstampet för framtiden.

– Vi har gått från vision till verkstad och det känns otroligt hoppfullt. Alla har delat med sig på ett fantastiskt sätt och vi har sett att det finns en tro på det vi gör och en stolthet för Norrbotten, säger Hulda Wirsén.

Presentationer och mer info hittar ni HÄR!